Vila igen

Efter senaste inlägget smög jag igång kroppen igen efter 1 veckas förkylning. Kroppen reagerade med strejkkänning. På alla möjliga sätt har jag försökt att lura den att bli piggare, inklusive vila. Inget har hjälpt. Efter en semestervecka på Playitas så hade jag förra veckan hopp om att det skulle vända, näst sista passet där nere kändes faktiskt riktigt bra, men icke. Ännu mer strejkkänning i kroppen samt lite rosslig på tisdagsmorgonen. Det fick istället bli en ny vecka med helvila.

Efter denna helg hade jag som mål att komma igång igen, men som det ser ut nu så lutar det fortsatt åt vila. Det är inte alltid det blir som man tänkt sig. Efter en vecka med minimalt med sömn och tråkiga läkarbesked i familjen så trodde jag inte det kunde bli värre. Så fel jag fick. Efter en sen filmkväll i lördags så kom jag i säng 00.30. Strax innan kl 2 kom lilltjejen in från sitt rum och vi lade oss i extrarummet för att inte störa lillebror. Tur det, efter 5 min började eländet. Magsjuka eller kräksjuka, oavsett så lyckades jag inte klämma in 1,5 tim sömn förrän kl 14 igår. I hopp om att det gått över så gick jag o lade mig kl 21 igår. Tyvärr så var det för tidigt att ropa hej. Inte så allvarligt inatt, men tillräckligt för att få sömnen avbruten 8 ggr samt 2 tim helvaken mellan 03-05.

Visserligen känner jag mig bättre nu på morgonen än någon morgon förra veckan, men risken för återfall är för stor. Några fler längre avbrott inför Finland har jag inte råd med.

Ps,Vet att det finns värre saker än dåligt med sömn och att vara småbarnsförälder är jag ju inte ensam om. Denna veckas situation drabbar garanterat alla någon gång, men jag kände bara att jag hade lite behov av att tycka lite synd om mig själv, för timingen just nu är verkligen inte bra... Ds

Lördags natt

Ett bra pass på semestern

Inte i form, men njutning för det