Jag vet inte hur många pass som har känts bra och där jag har trott att jag varit i bra form. Ibland på intervaller, ibland på långpass, ibland i kuperad terräng och ibland i flack terräng. Men nästan alltid så blir jag besviken när jag tittar på klockan. Farten är nästan alltid relativt för låg. Jag hatar det. När känslan är bra och man tror att formen finns där, men verkligheten är något helt annat. Att sanningen är att det oftast går så j... sakta!
Värst är det faktiskt när jag springer. Vet inte hur många hundra gånger som jag nästan har gråtit när jag tittat på klockan. Speciellt alla gånger när jag springer på och det känns lätt och bra, för att sen få ett kvitto på att man är oduglig som löpare...
Just nu är det värre än någonsin, av förklarliga skäl, men ändå.
Här är beviset:
1/1 - Jogg 3 km väg, snitt 6.38 min/km
3/1 - Löp 5 km väg, snitt 6 min/km
5/1 - Löp 10 km väg, snitt 6 min/km
6/1 - Jogg med snowracer, 6 km på 50 min
7/1 - Löp 7.3 km väg, snitt 5.56 min/km, A1 fart, men A2 puls, långsammaste benen i mitt liv
9/1 - Skidor skejt, lufta lungorna, testa skidor o kolla tävling, totalt 30 km
10/1 - Löp 9.6 km väg, snitt 5.47 min/km, A1 fart, men A2 puls
14/1 - Löp 12.35 km väg, snitt 5.27 min/km, A2 fart, löpte på hela passet, testade 1 km på slutet, snitt 4.59 min/km, ok hjärta, men går så j... långsamt
Idag har jag bestämt mig. Jag ska fokusera på något som andra avråder mig att göra. Jag ska kämpa mot naturlagarna (en kropp och ett par fötter som inte är byggda för löpning). Jag ska försöka bli en anständig löpare på ålderns höst. Jag har redan kastat pulsbandet i soporna. Nu ska jag bara mäta km och fart. Jag ska lugnt o metodiskt bygga upp mig och sakta plocka bort min övervikt. Just nu väger jag helt oacceptabla 78 kg.
När detta skrivs så springer jag inte milen under 50 min. Jag springer inte Lidingöloppet under 3 tim. Jag springer inte maran under 4 tim och jag springer inte AXA under 6 tim. Detta säger att jag är i samma löpform som när jag var nio år, NIO ÅR!
Om inte annat så är det en bra utgångspunkt. Det kan inte bli sämre. Om jag skulle vara tvungen att vila ett år nu så skulle jag inte springa långsammare.
Nu blir det till att mäta km och fart, då vet jag med säkerhet hur formen utvecklar sig. Men innan dess, så ska jag ta ett EKG nästa fredag, bara för att säkerställa att allt är som det ska.
Här är beviset:
1/1 - Jogg 3 km väg, snitt 6.38 min/km
3/1 - Löp 5 km väg, snitt 6 min/km
5/1 - Löp 10 km väg, snitt 6 min/km
6/1 - Jogg med snowracer, 6 km på 50 min
7/1 - Löp 7.3 km väg, snitt 5.56 min/km, A1 fart, men A2 puls, långsammaste benen i mitt liv
9/1 - Skidor skejt, lufta lungorna, testa skidor o kolla tävling, totalt 30 km
10/1 - Löp 9.6 km väg, snitt 5.47 min/km, A1 fart, men A2 puls
14/1 - Löp 12.35 km väg, snitt 5.27 min/km, A2 fart, löpte på hela passet, testade 1 km på slutet, snitt 4.59 min/km, ok hjärta, men går så j... långsamt
Idag har jag bestämt mig. Jag ska fokusera på något som andra avråder mig att göra. Jag ska kämpa mot naturlagarna (en kropp och ett par fötter som inte är byggda för löpning). Jag ska försöka bli en anständig löpare på ålderns höst. Jag har redan kastat pulsbandet i soporna. Nu ska jag bara mäta km och fart. Jag ska lugnt o metodiskt bygga upp mig och sakta plocka bort min övervikt. Just nu väger jag helt oacceptabla 78 kg.
När detta skrivs så springer jag inte milen under 50 min. Jag springer inte Lidingöloppet under 3 tim. Jag springer inte maran under 4 tim och jag springer inte AXA under 6 tim. Detta säger att jag är i samma löpform som när jag var nio år, NIO ÅR!
Om inte annat så är det en bra utgångspunkt. Det kan inte bli sämre. Om jag skulle vara tvungen att vila ett år nu så skulle jag inte springa långsammare.
Nu blir det till att mäta km och fart, då vet jag med säkerhet hur formen utvecklar sig. Men innan dess, så ska jag ta ett EKG nästa fredag, bara för att säkerställa att allt är som det ska.
