Uppgiven och ändrad strategi

I tre månader gick jag på strikt diet (lågt energiintag). På valborgsmässoafton vägde jag 63,1 kg. Visserligen snustorr på vätska och energi. Efter drygt två månader med normalt intag för att orka träna ligger jag idag på stadiga 72 kg. Drömmen och förhoppningen om en lätt löparkropp finns inte längre. Jag har gett upp slaget mot genetiken. De muskler som jag trodde försvunnit har snabbt kommit tillbaka. Efter att ha fuskat med två entimmarspass rullskidor skejt i helgen så känner jag mig dessutom starkare och hårdare i överkroppen än på många år. Detta fast jag inte rört den sedan januari. SJUKT!

Nu är det bara att gilla läget. Jag vet att jag inte kommer vara lätt i kroppen och jag vet att jag inte kommer att vara i toppform till UTMB. Därför gäller det nu att förbereda den pusselbit som finns kvar. Visserligen en pusselbit som alltid har och kommer vara viktig (kanske den viktigaste) för denna typ av lopp. Det mentala.

Kika på denna snutt så förstår ni varför...

En som inte vinner på det mentala, utan kanske mer på sin fysiska överlägsenhet är Kilian Jornet. Se detta klipp från årets Hard Rock 100 som gick i helgen. Efter flera år med otur i lottningen fick han äntligen vara med. Självklart passade han på att slå rekordtiden som många ansåg vara mycket svårslagen. Se även bilderna på denna länk. Det tycker jag säger allt om hans kapacitet.