Jag säger som Johan Myhr

Nu ska jag vila!

I tisdags genomförde jag med stor sannolikhet årets sista pass på rullskidor. I torsdags genomförde jag säsongens första pass på snö. Till helgen åker jag på en dryg veckas solsemester. När jag kommer hem så hoppas jag att det finns snö (natur eller konst) på hyfsat nära håll. Oavsett så bär det i alla fall av på läger (som ledare) med tranaforvasan den 6 dec.

Hösten har träningsmässigt varit tung. Inte bara för fotskadan. Det är den alltid. Det är den för de flesta. Den är mörk, våt och de flesta pass får genomföras sent på kvällen, vilket bland annat påverkar återhämtningen negativt. Därför var det skönt att få några dagar på snö och inte göra mycket mer än att träna, äta och sova.

Som vanligt när man går på snö för första gången inför en ny säsong så är man spänd av förväntan. Tekniken, känslan, orken, styrkan, allt du vill ha svar på. Tyvärr så är svaret oftast det samma. Oavsett hur du har förberett dig och oavsett hur bra formen har varit veckorna innan så känns det oftast ganska dåligt (för mig i alla fall). Den här gången kändes det riktigt dåligt. Pulsen var för hög på de lugna distanspassen och stumheten var för hög på det enda intervallpass jag körde (5*8 min/vila 90s, skejt A2+). Jag hoppas och tror inte att detta kommer att spegla hur säsongen kommer att bli. Just nu är det något som inte står rätt till i kroppen. Jag fick genomföra det mesta som jag hade planerat och nu finns det bara en sak som gäller. Jag ska göra som Johan Myhr. Vila ordentligt i många dagar!

Årets sista

Sist hem i torsdags

Lugnet före helgen

Många längtar till vintern

Konkurrent som inte ligger på latsidan

Positiva meter i Norrköping

För 5 veckor sen genomförde jag mitt senaste löppass. Lätt haltandes till och från en myr. Sen dess har det bara varit rullskidor. Rullskidorna har heller inte varit smärtfria. Skejten har gått bäst. De senaste 2 veckorna har foten gradvis blivit lite bättre. Jag har med mindre smärta kunnat diagonala och staka med frånskjut. I helgen kändes foten så pass bra att jag vågade mig på ett första stavgångspass. Passet blev i det längsta laget. 1000 höjdmeter uppför, 200 av dem joggandes och 800 gåendes. Samtliga 1000 m nedför gick jag med försiktiga steg. Snittpulsen på passet blev måttliga 109 slag, men vad gör det? 1000 höjdmeter uppför är alltid 1000 m och det mest positiva är att foten inte är sämre nu på kvällen.

Igår körde jag ett längre skejtpass på 2.45 tim. Regn, kyla och tröga hjul gjorde att jag fick gräva djupt i energidepåerna, men så ska det vara ibland!

14 vilodagar

Det är den enkla och tråkiga sanningen om oktober månads träning. 31 tim och 43 min träning på 17 dagar. Det är bra, men 14 vilodagar, det håller inte. Brist på tid och lite krasslighet har varit orsaken. Nu hoppas vi på en bättre månad. Så här har den startat:

Fre 1/11 - Intervall klassiskt, 8.41/8.32/8.25/8.14 min/vila 3min
Lör 2/11 - Intervall fristil, 6+5+4+5+6 min/vila 1.30 min
Sön 3/11 - Testlopp duathlon 15 km (7.5+7.5)

Lättare med löpning

Till alla er som tycker att det har varit mycket dyster läsning på bloggen sista tiden, så kan jag i alla fall meddela att formen har varit bra i helgen.