Asfalt och brända axlar

Igår sprang jag det sista långpasset inför årets andra löptävling som går om knappt 2 veckor. Planen var att springa upp mot 3 tim men det blev betydligt längre, passet slutade på 5 tim och en sträcka på 56 km. Det är nog det längsta pass jag sprungit på träning och definitivt det längsta på asfalt.

Förutom lite träningsvärk i låren så känns både ben och fötter bra idag, men det finns andra delar av kroppen som inte mår så bra. Eftersom jag sprang längre än planerat och endast hade med mig 1 liter dricka så tänkte jag att jag skulle spara lite svettdroppar genom att ta av mig tröjan redan efter 30 min, inte så smart. Resultatet blev så klart röda brända axlar som har hettat gott under natten. För övrigt så hjälpte inte denna lilla manöver utan efter halva tiden var drickan slut. Vad gör man då i sommarvärmen för att undvika den värsta väggen? Jo, man går in på en butik och förklarar situtionen, att man sprungit långt och har lika lång väg hem, de tycker synd om en och man får handla på krita. 1 liter blev 2 liter och passet var räddat:-). 

Fotproblem och röntgen

Jag har under flera år haft problem med mina fötter. Det har aldrig varit så allvarligt att jag varit tvungen att ta ett upphåll men väl så mycket att det har stört min träning. För tre veckor sedan fick jag känning på ett nytt ställe i högerfoten. För att få lite träningsro den närmaste tiden så tog jag en vanlig slätröntgen i torsdags för att utesluta en pågående stressfaktur i femte mellanfotsbenet vilket tydliggen är en ganska vanlig löparskada. Det första utlåtande visar att så inte är fallet. Nu vet jag att det kan ha gått för kort tid för att det ska synas på en vanlig röntgen, men vi får hoppas på det bästa. Tyvärr så hittade de en spricka vid lilltån, kan vara det som ger känning men inte säkert. Jag kommer i alla fall att träna på som vanligt så länge jag kan hålla mig på rätt sida om smärttröskeln.

Är det rätt eller fel att inte lyssna mer på kroppen än vad jag gör? Svårt att säga, men jag väljer den här vägen och det känns rätt för mig. Åren går och jag har inte så mycket tid att spela på. Jag är van att träna med en viss smärta och jag har även många gånger under yngre år valt den andra vägen, men utan större framgång. Läste på en av mina blogggrannars sida att jag tydligen inte är ensam om att välja denna väg: smärtor och löpning

Idag klev jag ur skogen och från det mjuka underlaget och sprang 14 km på asfalt med de sista 10 km i tävlingsfart. Ingen känning i foten och ok form, kanske här jag ska hålla till?

Stjärnor

Varje sport har sina stjärnor, varje årtionde har sina och Kilian Jornet är en sådan. Ingen kan säga något annat, inte efter helgens vinst och inte efter vad han gjort tidigare. Att återigen vinna Zegama marathon och så kort tid efter skidsäsongen, det är det bara han som kan göra, ingen annan.

Kilian Jornet 2012 Zegama Marathon Champion Interview.html

Video Kilian Jornet Zegama Aizkorri

En annan stjärna som är tillbaka är Kenenisa Bekele. Läste tidigare att han förra månaden vann The SPAR Great Ireland Run 10 km på ny rekordtid. Det förstår man nästan när man ser klippet nedan.

Tudelat

Äntligen igång med lite lätt träning. Igår förmiddag blev det 1 tim lätt jogg. Tyvärr så fortsätter jag att känna av mina dåliga fötter. Det har gjort att jag besämt mig för att lägga in lite alternativ träning i form av cykel de närmaste veckorna. Cykla har jag gjort förr och även om cykel är roligt att se på tv och utöva i vacker miljö i sydeuropa så tycker jag (ledsen alla cykelälskare) att det är fruktansvärt tråkigt att cykla här i Stockholm, men tyvärr så har jag inget val för rullskidor är inget altervativ, inte nu i alla fall. Igår kväll blev 1 tim cykel för att vänja rumpan lite.

Revanschmöte

På söndag är det återigen dags för eliten att drabba samman i Skyrunner World Series, då går nämligen Zegama-Aizkorri marathon. Även denna gång verkar vi få se ett startfält utöver det vanliga och ska Kilian Jornet få sin revansch efter 3:e platsen förra helgen? Chanserna är goda tror jag även om han fortfarande saknar löpmil i benen. Han är en av världens bästa bergslöpare, han har visat det förr, han säger själv att formen är bra efter denna långa vintersäsong och han har ju trots allt vunnit denna tävling fyra av de senaste fem åren. På söndag vet vi. Nedan kan ni se klipp från de två senaste årens tävlingar samt en intervju med Kilian efter förra helgens lopp.

Kilian Jornet Post-2012 Transvulcania Interview

2010

2011

Krasslig...igen

Normalt brukar jag ha en till två sjukdomsperioder per år, ganska normalt tror jag. Även under de perioder jag tränar på gränsen av vad kroppen tål så brukar jag klara mig bra, men inte nu. Detta är 5:e gången sedan Vasaloppet som jag känner av en förkylning, inte kul, men vad ska man göra. Förklaringen är nog att min dotter efter 1 år för första gången börjar dra på sig förkylningar, inte för det är något speciellt med barnvirus (vilket många felaktigt hävdar), utan mer att det är svårt att undvika dem, de nyser och hostar en rakt i ansiktet och det är bara att tacka och ta emot. Att dra ner på träningen och försöka anpassa sig efter hennes sjukperioder är nästan omöjligt, du vet aldrig när de kommer, så det är nog bara att gilla läget!

Frihet

Det finns många frihetskänslor här i livet, men för fötterna finns det nog inget så härligt som att ta av sig skor och strumpor och gå omkring i ett grönskande gräs. Som löpare känner jag samma sak. Efter 26 tim löpning de senaste 2 veckorna så har jag denna vecka planerat att ta det lite lugnare. Vad passar bättre än att låta skorna ligga kvar i bilen och köra lite barfotalöpning? Igår blev det 1 tim barfota jogg på gräs och som vanligt en underbar känsla när man tar av sig skorna och springer barfota. Sen om det är bra är ju en helt annan fråga.

Barfotalöpning är ju idag ett ganska hett ämne som man skulle kunna utveckla och skriva mycket om. Jag tror att det är bra till en viss del, främst för att stärka sina fötter. Beroende på fottyp, underlag och träningsbakgrund så tror jag det är mycket individuellt hur mycket barfota (barfotaskor) man ska köra. Mitt råd är att ta det försiktigt och prova sig fram. Jag tror det är många skulle ha nytta av det, samtidigt som det säkert är många som överdrivit det hela och fått några nya skador på köpet.

Frustration

Egentligen kanske det är fel att säga så, speciellt efter en av de bättre träningsveckorna i år. Totalt drygt 14 tim löpning fördelat på 6 pass. Men nu är det inte träningen eller formen som gör mig frustrerad utan något helt annat, nämligen min vikt. För att underlätta turerna nere i alperna så behöver jag inte bara träna bra utan även tappa några kilon, framförallt muskler på överkroppen, det underlättar. Nu är det över 2 månader sedan jag åkte skidor och det borde runnit av några gram, men inte. Idag visade vågen 76.5 kg, på grammet samma som i vintras, detta gör mig frustrerad!

Favoritbacke

Den slingrande vägen upp till toppen av Kungsbergets slalombacke har under de senaste åren blivit en av mina favoritbackar att springa i. I år passar den verkligen bra med tanke på de lopp jag ska springa under året. Vägen upp är 2 km med en stigning på drygt 200 m. I går fredag blev det en utflykt dit och 8 vändor till toppen, totalt 32 km och 1600 D+. Bra pass, både formen och benen på gång.

 Nedre delen av backen

Mitten av backen

Övre delen av backen

 Såg ut att bli en fin dag

 Vädret ändrade sig på 2 min

Några timmar senare

Spännande lördag

På lördag avgörs Transvulcania Ultramarathon på La Palma, Kanarieöarna. Det är årets första deltävling i Ultra Skymarathon Series. Det som gör loppet extra intressant är att vi redan så här tidigt på säsongen kanske får se ett av årets starkaste startfält. Vad jag har läst så är det nog bara Anton Krupicka som har lämnat återbud, han har enligt sin hemsida fortfarande problem med sina benhinnor och är ännu inte i full träning.

Länk till tävlings hemsida: http://www.transvulcania.com/
Länk till övriga lopp i serien: http://www.skyrunning.com/
Länk till lite förhandssnack: http://www.irunfar.com/2012/05/2012-transvulcania-ultramarathon-preview.html

Ej enligt plan

Efter en varierad och förhållandevis tung sista vecka så var planen att vila idag. Som så många gånger tidigare så kunde jag inte hålla mig. Det blev en lugn 2 tim tur i det vackra vårvädret och kroppen kändes faktiskt ganska bra. Hoppas bara det håller i sig.  

Variation

Det är inte bara formen som varierat denna veckan utan även innehållet i träningen. Ibland måste man bara prova sig fram. Så här har det sett ut:

- 1 pass myrlöpning med stavar
- 1 pass intervaller på bana, 5*1000 m/vila 2 min
- 1 pass snabbhet, 10*40 s/vila 1.20 min
- 1 pass tröskel
- 1 pass stavgång
- 3 av passen var på 2 tim eller mer
- resterande pass var kort återhämtning

3.24.6

Fortare än så kan jag inte springa på 1000 m, inte i dag och inte med nuvarande form, inte en chans! Ibland kör jag pass som kroppen egentligen säger nej till men som huvudet säger ja till. Detta är inte ovanligt för mig. Ofta när jag hamnar i perioder då det känns tungt så blir jag osäker och kör då ett litet hårdare pass för att testa var jag står. Även om resultatet ibland inte är så uppiggande så får jag ändå ett svar och då är jag nöjd, många gånger har det också visat sig att formen är bättre än vad den känns.

Idag körde 5*1000 m på bana med 2 min vila och med progressiv fart, dvs att varje intervall skulle gå lite fortare. Tiderna blev:
- 3.47.7
- 3.43.2
- 3.38.9
- 3.35.6
- 3.24.6

Med facit i hand så är formen helt ok, inte bra, men heller inte så dålig som jag trodde, tiderna visar det. Mycket fortare än så här har det inte gått de senaste tio åren.

Brukar nästan alltid springa med musik när jag kör lite hårdare pass, följande låtar hade de två snabbaste tiderna:

Näst sista intervallen

Sista intervallen

1 maj och start på skidsäsongen

För de flesta längskidåkare startar säsongen idag, men inte för mig. Jag har som sagt valt att lägga skidorna på hyllan för tillfället. Det var ändå lite svårt att hålla sig idag, så stavarna fick följa med på dagens pass i Hammarbybacken. 20 ggr stavgång uppför och jogg nerför, totalt 1700 positiva höjdmeter (D+).

Formen är fortfarande långt borta, men passet var ändå ett steg framåt jämfört med förra veckan.