Ibland är marginalerna små, mycket små. Ibland har man dem på rätt sida och ibland på fel. I helgen avgjordes Stockholms DM på skidor. 15 km fristil individuellt igår och idag stafett 3x10 km i klassisk stil. Målet var två guldmedaljer.
Igår lyckades jag bärga guldet i H45. Igår var marginalen på min sida. Jag hade 4 sekunder ner till tvåan. Totalt så hade jag den fjärde bästa tiden vilken jag är nöjd med. Kroppen kändes bra och jag kunde åka kontrollerat hela loppet utan att vara riktigt trött någon gång.
Idag var det dags för säsongens prestigemöte bland skidklubbarna i Stockholm. Det var samtidigt årets revanschmöte för de övriga klubbarna då vi (Nacka Värmdö SK) vann förra året. Årets lag var detsamma. Den enda ändringen vi gjort var startordningen. Tomas Karlberg första, jag andra och Johan Myhr tredje. Förhoppningarna var stora och skulle vi bara vara med till sista varvet så var jag i alla fall övertygad om att ingen skulle kunna slå Johan i en spurt. Tyvärr så var marginalerna inte på vår sida idag. Det blev aldrig något spurt. Vi slutade fyra hela 2.55 efter segraren. Vad hände? Vi var 3 herrar med bra form och bra skidor. Tyvärr så råkade Tomas ut för två incidenter. Först en bruten stav och sen en lossad bindning. Dagen var förstörd. Nu hjälpte det inte att jag och Johan tog in på våra sträckor. Stafett är stafett och då måste marginalerna vara på rätt sida. Efter loppet så fick jag höra att Tomas kände sig jättepigg. Jag är därför återigen övertygad om att allt annat lika så hade vi vunnit årets stafett utan materialbrotten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar